Kompostering är ett naturenligt sätt att återföra organiskt material som förmultnar till naturens kretslopp. När biologiskt avfall komposteras frigörs i huvudsak koldioxid, värme och vattenånga. Komposteringsprocessen ger näringsrik kompostjord som slutprodukt.

Med kompostering hjälper människan naturen genom att skapa en god livsmiljö för mikroorganismer som bryter ner avfall. I en varmkompostor komposteras bioavfallet från köket året runt. För kompostering av trädgårdsavfall räcker det med en oisolerad trädgårdskompostor.

Genom kompostering sparar du pengar. Cirka en tredjedel av hushållsavfallet är biologiskt avfall. Genom att kompostera det biologiska avfallet får du ett värdefullt jordförbättringsmedel för den egna trädgården samtidigt som du sparar in på avfallsavgifterna.

Så görs lucker kompostjord

Kompostering omfattar tre faser: uppvärmningsfasen, varmfasen och avsvalningsfasen.

I uppvärmningsfasen tas komposten över av bakterier och strålsvampar. De använder de ”läckraste bitarna” i komposten som föda, till exempel sockerarter och proteiner. I uppvärmningsfasen blir komposten surare, det vill säga dess pH-värde sjunker. I fortsättningen jämnas surheten ut mot det neutrala (pH 7).

En välfungerande kompost värms upp till 30–50 grader på några dagar. Då lämnar den första fasens nedbrytare plats för bakterier och strålsvampar som är specialiserade på varma förhållanden. De använder lättnedbrytbara näringsämnen i komposten som näring och tack vare den ”billiga energin” kan kompostens temperatur stiga upp till 70 grader.

När den lättnedbrytbara näringen är slut följer en ”energikris” och kompostens temperatur börjar sjunka. Nya mikrober tar över komposten. Svårnedbrytbar material, till exempel vedmaterial, börjar rötas av bl.a. svampar och strålsvampar