Genvägar

Bläddra bland produkter

Läs artiklar om trädgårdsskötsel

Läs artiklar om ekoboende


Hitta närmaste Biolan-återförsäljare

Sök återförsäljare


Biolan Oy – huvudkontor

Besöksadress: Lauttakyläntie 570, FI-27510 Eura
Postadress: PB 2, FI-27501 Kauttua, öppet vardagar: 8–16
info@biolan.fi

1.9.2017

Vad är kompostering?

 

Vid kompostering hjälper människan naturen genom att ordna goda funktionsförhållanden för mikroorganismerna, som bryter ner avfall. Avfallet bryts huvudsakligen ner av bakterier, svampar, strålrötor och lövmaskar och de får hjälp av mikroorganismer av olika slag.

Som ett resultat av mikroorganismernas arbete frigörs vatten/vattenånga, koldioxid, näringsämnen och värmeenergi. Samtidigt bildas det humus som är viktigt för jordmånens bördighet. Mikroorganismerna i komposten använder både det avfall som håller på att komposteras och varandra som föda. Deras livsfunktioner värmer upp komposten. Tack vare detta kan komposten värmas upp till t.o.m. 70-80 grader, vilket är fördelaktigt med tanke på kompostmyllans kvalitet.

Komposteringen kan delas upp i tre faser: uppvärmningsfas, het fas och avkylningsfas. Hur de olika faserna förekommer beror på det avfall som komposteras och på komposteringssättet.

Under uppvärmningsfasen intas komposten av bakterier och strålrötor. De använder "allra läckraste bitarna" i komposten, t.ex. socker och proteiner, som föda. I uppvärmningsfasen blir komposten sur, dvs. dess pH-värde sjunker. I fortsättningen jämnas surheten ut så att pH-värdet hos en färdig kompost är nära neutralt (pH 7).

En kompost som fungerar bra värms upp till 30-50 grader på några dagar. Då ger den första fasens nedbrytande organismer vika. Komposten intas av bakterier och strålrötor som är specialiserade på heta förhållanden och som använder lättnedbrytbara näringsämnen i komposten som sin föda. Tack vare den "billiga energin" kan kompostens temperatur stiga till t.o.m. 85 grader. Även den heta fasen är kortvarig; högst några veckor.

Då den lätt nedbrytbara födan tar slut, följer en "energikris": kompostens temperatur börjar sjunka. Komposten intas av nya nedbrytande organismer. Då börjar bl.a. svampar och strålrötor bryta ner svårt nedbrytbara ämnen som t.ex. trä. Det kan växa bekanta hattsvampar, t.ex. champinjoner och bläcksvampar, i en kompost. Även mögelsvampar hör hemma i en fungerande kompost. Under avkylningsfasen kan man med blotta ögat se även annat liv i komposten: maskar, skalbaggar och tusenfotingar osv. Avkylningsfasen varar länge, t.o.m. flera månader. Först då inleds bildningen av humus i komposten.

Man kan bäst urskilja komposteringens olika faser om kompostorn fylls på på en gång. I en kompostor för hushållsavfall med regelbunden tillsats av avfall, kan man skönja alla faser i lager av olika ålder.