Genvägar

Bläddra bland produkter

Läs artiklar om trädgårdsskötsel

Läs artiklar om ekoboende


Hitta närmaste Biolan-återförsäljare

Sök återförsäljare


Biolan Oy – huvudkontor

Besöksadress: Lauttakyläntie 570, FI-27510 Eura
Postadress: PB 2, FI-27501 Kauttua, öppet vardagar: 8–16
info@biolan.fi

13.3.2017

Tomat

Översikt

Tomaten är hemma från Syd-Amerika och den är släkt med både aubergin och potatis. Tomaten är en värmekrävande växt och odling lyckas bäst i växthus, men man kan prova odla också vid en varm vägg eller på balkongen.


Plantodling

Växtunderlaget för tomat kan vara mylla, växttorv eller en blandning av dessa. Då man blandar mylla i torven jämnar det ut växtunderlagets egenskaper: Jordens förmåga att hålla näringsämnen är bättre än i enbart torv, dessutom får en blandning av torv och mylla småningom en idealisk grynstruktur, som förbättrar rötternas trivsel. Användning av naturgödselmedel ger livligare mikrobverksamhet i marken och gör att grynstrukturen bildas snabbare.

Biolan Trädgårdens Torvmylla är ett naturenligt gödslat och kalkat växtunderlag och det är lämpligt som växtunderlag för växthusgrönsaker. Trädgårdens Torvmylla sätts i ett cirka 25 cm lager på botten av växthuset. Man kan också använda mullhaltig bottenjord i växthuset som växtunderlag, om mullens egenskaper förbättras med Biolan Växttorv. Man sätter ut ett 15 cm lager Växttorv och blandar in det i bottenjorden. En enkel växtunderlagslösning är planteringsfärdig Biolan Växtsäck. Växtsäcken innehåller en gödselreserv för hela sommarens tillväxt och ingen skild gödsling behövs. För bevattning använder man enbart vatten. Växtsäcken har utvecklats för växthusodling, men den är speciellt användbar invid väggar, på balkonger och terrasser - på ställen, där det är svårt att anlägga ett riktigt växtunderlag.


Plantering

Tomatens växtplats påverkar planteringstidpunkten. Tomaten är rätt ömtålig för kyla, så man fördröjer planteringen så länge tills växtunderlaget värmts upp ordentligt (minst 15 ºC). Efter planteringen får lufttemperaturen på växtplatsen helst inte sjunka under 10 ºC. Tomaten fryser om temperaturen sjunker nära nollan, men i låga temperaturer kan tomatplantorna lida av fosforbrist och plantorna kan färgas violettskiftande. Till först kan man börja plantera i växthus, som vid behov kan värmas under kalla nätter. Då kan man ofta plantera redan i början av maj. I ouppvärmda växthus planteras tomaterna i månadsskiftet maj-juni och på friland först i början av juni efter att nattfrosterna är förbi.

Stadiga tomatplantor planteras lite djupare än de varit tidigare. Plantor som drivits upp i bostadsrum kan på grund av ljusbrist vara långa och gängliga. Sådana plantor planteras snett så att en del av stammen täcks av växtunderlaget. Tomaten utvecklar då rötter på den stamdel som blir under mullytan och ovanför mullen fortsätter stammen växa som normalt.

Gödsling

Tomat och andra växthusgrönsaker behöver mycket näringsämnen. Användning av naturgödselmedel främjar mikrobverksamheten i marken och förbättrar växtunderlagets struktur. I planteringsskedet gör man mellan plantorna en grop, i vilken man sätter 0,5 liter Biolan Naturgödsel. Vid behov kan man ge tilläggsgödsling 2–3 gånger under odlingen. I hobbyväxthus får man den näringsmängd en tomatplanta använder under sommaren från sammanlagt cirka 1,5 liter naturgödsel/planta. Under sommaren kan man vid plantbasen strö ett täcklager av gräsklipp. Organisk täckning gör markens mikrobverksamhet livligare och jämnar ut fukten i växtunderlaget. Användning av ett tjockt lager gräsklipp minskar behovet av tilläggsgödsling, eftersom det som följd av mikrobverksamheten frigör bl.a. kväve. Då man använder Växtsäck behövs ingen tilläggsgödsling utan näringsämnena i gödseldelen räcker till för hela växtsäsongen.


Skötsel

Bevattning

Bevattning av plantorna bör ske efter väderförhållandena. Under värmeböljor använder plantorna mycket vatten, upp till 3–4 liter/planta per dag. Vid mulet väder vattnar man mindre och under mulna perioder är det inte nödvändigt att bevattna varje dag. Man borde aldrig använda kallt vatten vid bevattningen, utan man ska låta vattnet stå i en tunna eller en så före bevattningen så att det hinner värmas upp tillräckligt. Den bästa tiden på dygnet för bevattning är på morgonen, då hinner plantorna torka upp till natten. Bevattningstiden har betydelse i synnerhet på hösten, då luftfuktigheten stiger även av sig själv. På hösten vattnas plantorna mindre än i början av växtsäsongen och man skall akta att det inte kommer vatten på plantorna, eftersom växtsjukdomar som bl.a. gråmögel lätt angriper växterna i fuktig luft.

Skötselunder växtsäsongen

Normalt styr man plantorna att växa upp längs ett stödsnöre. Från tomaterna tar man regelbundet bort tjuvar, det vill säga skott som växer ut från bladvecken. Undantag är busktomater, till exempel sorterna Totem och Gemini, från vilka man inte tar bort tjuvar. Då den första klasen börjar mogna, kan man plocka bort de lägsta bladen för att mogningen ska ske snabbare. Man tar bort blad en gång i veckan och högst två blad åt gången. Man skall inte ta bort blad ovanför den klase som håller på att mogna, eftersom bladen assimilerar och ger näring till klasen som mognar.

Växthuset vädras för att det skall bli svalare och för att sänka luftfuktigheten. På försommaren vädrar man på dagen, men från och med månadsskiftet juni-juli får luckorna i ett ouppvärmt växthus stå öppna hela tiden; man stänger dem bara om temperaturen på natten sjunker nära noll grader. Tillräcklig vädring och försiktig bevattning mot hösten håller beståndet friskt och produktivt längre. I alltför fuktig luft sprids växtsjukdomar och tomatens frukter kan spricka.

Tomat producerar inte frukter utan lyckad vind- eller insektpollinering. På friland lyckas pollineringen i allmänhet väl, men i växthus är det skäl att genom vibrering försäkra sig om pollinering. Om tomaterna är uppbundna med ett snöre, lönar det sig att ett par gånger i veckan skaka om stödtrådarna. Tomaten behöver bara en liten rörelse, för att pollenet från blommans ståndare skall falla ner på pistillens märke.

I icke uppvärmda växthus toppar man i allmänhet tomatplantorna efter 4–5 blomklasar, eftersom flera tomatkartar inte hinner mogna under den finska sommaren. Vid toppningen lämnar man två blad ovanför den översta blomklasen, och plantan tas av ovanför dessa. På tomatplantor som odlas på friland lönar det sig inte att lämna fler än 2–3 klasar att mogna.