Genvägar

Bläddra bland produkter

Läs artiklar om trädgårdsskötsel

Läs artiklar om ekoboende


Hitta närmaste Biolan-återförsäljare

Sök återförsäljare


Biolan Oy – huvudkontor

Besöksadress: Lauttakyläntie 570, FI-27510 Eura
Postadress: PB 2, FI-27501 Kauttua, öppet vardagar: 8–16
info@biolan.fi

1.5.2017

Levande tak med växter

En modern välfungerande torrtoalett är luktfri, trivsam och bekväm att använda. För att torrtoaletten ska fungera bra, bör vissa basprinciper tas i betraktande under byggandet och installationen samt vid val av apparater.

 

Att göra ett grönt yttertak på dasset, sophuset eller vedboden är ett snabbt sätt att få en levande och tilltalande detalj som livar upp hela trädgården. Redan i hundratals år har man skapat gröna tak världen över och den mest traditionella formen, torvtaket, har genom tiderna använts också i Finland på bastur, ladugårdar och bodar.

Om du vill ha en lösning som är lättskött och som också fungerar under svåra förhållanden, lönar det sig att välja t.ex. fetblad på taket. De är tillräckligt låga, behöver inte särskilt mycket vatten och klarar sig under anspråkslösa och svåra förhållanden. På hösten ger de dessutom taket en vacker höstfärg.

Takets lutning och bärförmåga

Takets lutning har stor betydelse för att ett grönt tak ska fungera. Lutningen påverkar hur vattnet rinner bort, hur tjockt växtunderlaget kan vara och hur det hålls på plats. Tillräcklig lutning säkrar att vattnet inte står på taket. Den rekommenderade lutningen för att vattnet ska rinna bort och växterna trivas är 2–5 % (1:50–1:20).

Man strävar efter att göra ett grönt yttertak med så tunna lager som möjligt. Lagren på taket för med sig mer vikt, vilket måste beaktas i de bärande konstruktionerna. Takkonstruktionen måste dimensioneras så att den förutom belastningen från det gröna yttertaket även klarar av annan normal belastning såsom snö- och tillfälliga vattenlaster. Man kan räkna med att ett torvtak väger ca 150 kg/m², då man som växtunderlag t.ex. har använt ett 15 cm tjockt lager Biolan Trädgårdens Torvmylla.

Att bygga ett sedumtak

  • Ett sedumtak (fetbladstak) kan man t.ex. göra på takpapp enligt följande anvisning:
  • Fäst takfotbrädor runt takets kanter, dvs. bygg en ram för det gröna yttertakets lager. 
  • På bottnen av ramen, ovanpå takfilten, sätter du en bit platonmatta av lämplig storlek. 
  • På platonmattan sätter du fiberduk, som nitas fast i platonmattan och brädorna på några ställen.
  • Gör skålningar, dvs. mellanbrädor, i den ram som brädorna utgör. Mellanbrädorna delar ramen i mindre delar. Skålningen gör att växtunderlaget inte rinner bort. 
  • Efter det sätter du ett 5 cm:s lager Biolan Lättgrus på fiberduken. Lagret med lättgrus fungerar som dränering, dvs. även om det regnar mycket så lider inte växternas rötter av för mycket vatten. Lättgruset binder också vatten, som det avger till växterna under torra perioder. 
  • Djupet på växtunderlaget bestäms enligt de växter som planteras på taket. Eftersom fetbladsväxterna trivs under knappa och torra förhållanden räcker det med ett tunt och luftigt, torvrikt växtunderlag. På lättgruset sätter man ca 5–10 cm Biolan Torvmylla för trädgården.
  • Nu är det dags att plantera! Det lönar sig att plantera fetbladen lite tätare än normalt, eftersom det både hindrar ytjorden från att rinna bort och vinderosion. På det sättet täcker de underlaget snabbare.
  • Vattna lätt. Ett fetbladstak klarar också torra somrar utan vattning, det kan bara hända att växterna blir lite mindre. Under riktigt långa torra perioder kan man vattna taket lite så att växterna inte torkar bort helt.
  • Skötsel i fortsättningen: fetbladen behöver varken klippas eller gödslas, men du kan kalka dem med fyra års mellanrum. Eventuella kala fläckar i fetbladsmattan växer vanligtvis igen av sig själva då växterna sprids. Man kan också lappa fläckarna med fetbladshack, som man kan riva loss där växterna är kraftiga. Det lyckas bäst i maj–september. Om det under hösten samlas ett helt täckande lager av löv på taket lönar det sig att ta bort det på samma sätt som det under vintern kan löna sig att ta bort stora mängder snö.

Olika växtalternativ

Växtarter som passar på ett fetbladstak är t.ex.:

  • gul fetknopp (Sedum acre) som blommar med gula blommor i juni–juli 
  • vit fetknopp (Sedum album) som blommar med vita blommor i juni–juli 
  • kalifornisk fetknopp (Sedum spathulifolium) som har blågrå skedaktiga blad och blommar med klargula blommor i juni 
  • kamtjatkafetblad (Sedum kamtschaticum) som har blad med sågad kant och blommar med orange-gula blommor i juli 
  • kaukasiskt fetblad (Sedum spurium) som blommar med mörka rödbruna, vita och röda blommor i juli–augusti 
  • mongoliskt fetblad (Sedum ewersii) som har blågrå och runda blad och blommar med mörkt rosenröda blommor i augusti–september 
  • gyllenfetblad (Sedum aizoon) som blommar med guldgula blommor i juli–augusti 
  • sibiriskt fetblad (Sedum hybridum) som blommar med gula blommor i juli–augusti 
  • bergtaklök (Sempervivum montanum) som har rosettblad och blommar med ljusröda blommor i juli–augusti 
  • spindelvävstaklök (Sempervivum arachnoideum) som har rosettblad och blommar med rosenröda blommor i juli–augusti 
  • taklök (Sempervivum tectorum) som har rosettblad och blommar med rosa blommor med mörka strimmor i juli–augusti  

 

  

På det gröna yttertaket kan man alternativt också odla inhemska ängsblommor som trivs på soligare platser. Förutom bekanta ängsblommor trivs också bl.a. många halvgräs (Cyperaceae), svinglar (Festuca), venar (Agrostis), gröen (Poa) och örter på taket.

På ett grönt yttertak passar också risväxter, som ger taket en vacker höstfärger. Också en del mindre buskarter såsom ljung (Calluna vulgaris), kråkbär (Empetrum nigrum) och mjölon (Arctostaphylos uva-ursi) passar bra att plantera på taket.

På ett skuggigt tak kan man göra ett tak med mossa och fetblad eller prova på liljekonvalj (Convallaria majalis), revsuga (Ajuga reptans), gullgröna (Waldsteinia ternata) eller vitklöver (Trifolium repens).